Hajmordet som skakade Australien

Text: Christer Holmgren
Foto: TT, Shutterstock, Riksarkivet Australien, Nationalbiblioteket Sydney, Sydneys Brottsmuseum, Wikimedia Commons

Kriminalhistorien är full av märkliga fall, men när en haj kräktes upp en tatuerad arm i ett akvarium i Sydney 1935 blev det startskottet på en av världens absolut märkligaste mördarjakter. Vad hände egentligen smågangstern Jim Smith?

Allt började en dag i mitten av april 1935, då den lokale fiskaren Bert Hobson tre kilometer utanför Coogee Beach i Sydney fann en stor tigerhaj, fyra meter lång och med en vikt på runt ett ton, i sina nät. Hajen var pigg och frisk och hade synbarligen lockats in i nätet av en mindre haj som satt fast där. Istället för att få en stadig lunch snärjdes hajen själv i maskorna.
Hobson kontaktade djurparken i Coogee och frågade dem om man ville ha ett nytt dragplåster.


Det ville man, och hajen fraktades till akvariet och fick sitt nya hem i en stor saltvattens-pool. Där simmade den inledningsvis sorglöst runt, men efter några dagar, den 25 april, började den bete sig konstigt. Den stötte emot poolväggarna och sjönk till botten där den lade sig på sidan. Sedan kräktes den. Upp till ytan flöt en illaluktande sörja tillsammans med en råtta, en fågel och en människoarm. Runt armen var ett snöre knutet och på överarmen fanns en enkel tatuering av två boxare. Polis tillkallades och upptäckte till sin förvåning att armen inte hade bitits av. Den hade istället skurits av med en kniv ...

Vems var armen?
Tillkännagivandet av ärendet väckte stor uppståndelse. En av de som tog del av berättelsen var Edward Smith, som kunde berätta att hans bror James, kallad Jim, hade varit saknad i ett par veckors tid. Dessutom hade Jim Smith just en sådan tatuering som den avkapade armen från hajens buk varit prydd med.

Smith var en utvandrad engelsman, en boxare som var ”känd av polisen”, som det brukar heta. Det innebar att hans fingeravtryck fanns registrerade, och man kunde snabbt konstatera att armen var Jim Smiths.
haj1.jpg

Vad hände Jim Smith?


Polisen gjorde efterforskningar i ärendet och det framkom att de sista observationerna som gjorts av Jim Smith placerade honom i sällskap av Patrick Brady, även denne ett välbekant ansikte hos Sydneypolisen och med ett förflutet i förfalskningsbranschen. De båda hade setts dricka tillsammans på The Cecil Hotel i Cronulla i Sydneys södra utkanter. Därefter hade de dragit sig tillbaka till en stuga Brady hyrde, och stugans ägare kunde berätta för polisen att det efteråt saknades en madrass och en stor resväska från rummet.

Vidare ansträngningar från polisens sida lyckades lokalisera en taxichaufför som berättade att han, dagen efter att Jim Smith setts för sista gången, hade kört Patrick Brady från Cronulla till de norra delarna av Sydney. Där hade Brady klivit ur taxin utanför ett hus som visade sig tillhöra Reginald Lloyd Holmes, en affärsman ur övre medelklassen.

Holmes drev en framgångsrik båtbyggarfirma men utökade intäkterna genom att syssla med smuggling vid sidan av. Det var känt att Jim Smith arbetade för Holmes då och då. Bland annat smugglade han kokain.

Vännen häktades
Både Holmes och Brady hämtades in till förhör men förnekade att de kände varandra. Det ryktades att Smith och Holmes hade hamnat i bråk om pengar efter ett försäkringsbedrägeri, och polisen spekulerade i att Smith hade försökt utpressa Holmes genom att hota med att avslöja dennes skumraskaffärer om han inte betalade. Därför, resonerade polisen, hade Holmes förmodligen engagerat Brady för att röja Smith ur vägen. Man gissade att Smith hade hamnat i den resväska som rapporterats som saknad av Bradys hyresvärd. Bitarna i pusslet föreföll falla på plats.

Patrick Brady häktades för mordet på Jim Smith. Medan tumskruvarna drogs åt på Brady släpptes Reginald Holmes. Holmes tog då en av sina båtar, körde ut på öppet hav, tog fram en pistol, pressade mynningen mot pannan och tryckte av …

haj3.jpg



Men resultatet blev inte det förväntade. Holmes slogs bara medvetslös när kulan träffade pannbenet i en vinkel som gjorde att kulan rikoschetterades ut över Sydneys hamn. Han föll överbord och väcktes av det kalla vattnet och insåg att hans självmordsförsök misslyckats.

Skottet hade renderat hamnpolisens intresse, men när dessa närmade sig för att ta reda på vad som hänt hade Holmes tagit sig ombord på båten igen. Han tryckte gasen i botten och satte kurs ut mot öppet hav. När han upptäckte att polisen låg hack i häl ändrade han kurs och satte av mot hamnen, men hur han än försökte kunde han inte skaka av sig polisen.

 

Kallblodigt avrättad
Jakten pågick i timmar innan Holmes gav upp. Han eskorterades i land, fortfarande blödande från skottsåret i pannan, och togs till polisstationen. Där berättade han om sin roll i affären med Jim Smiths försvinnande och död.

Han skyllde på Patrick Brady och hävdade att denne hade sökt upp honom, visat honom Smiths avskurna arm och hotat med ett liknande öde för Holmes om denne inte betalade Brady en stor summa pengar. På polisstationen sa Holmes sig vara beredd att vittna mot Patrick Brady i en rättegång, varpå polisen formellt anklagade den senare för mordet.

Datum för rättegången sattes, men bara timmar innan den skulle starta hittades Reginald Holmes hopsjunken över ratten på sin Nash på Hickson Road i det öde och övergivna hamnområdet Dawes Point. Någon hade skjutit honom i bröstet med tre kulor och lämnat vapnet på platsen. Det hela hade arrangerats för att se ut som ett självmord, men tre kulor var ett par kulor för många för att polisen skulle köpa det hela.

haj2.jpg

Här vid Cronulla Beach i norra Sydney låg affärsmannen Reginald Holmes hem.


Med mordet på Reginald Holmes föll målet mot Patrick Brady ihop som ett korthus. Hans advokat meddelade åsikten att det fanns gott om folk här
i världen som levde med bara en arm. Och eftersom resten av Smiths kropp inte hittats så var det inte omöjligt att denne förde en enarmad tillvaro
någonstans. Domare Jordan, som residerade över fallet, tvingades instruera juryn att frikänna den anklagade. Den 12 september, efter bara två dagars rättegång, kunde således Patrick Brady lämna domstolen som en fri man. Han levde ytterligare 30 år efter detta och avled först 1965.


Men med Brady i häktet, vem var det då som sköt Reginald Holmes? En teori gjorde gällande att skytten var en brottsling vid namn Eddie Weyman, ansedd som en av Sydneys farligaste män.

Jim Smith, visade det sig, hade varit en polisinformant, och i den rollen hade han angivit Weyman, varpå denne och en kriminell kollega hade tagits på bar gärning i samband med ett bankrån. Nu spekulerade man i att Holmes hade fått sona sin kumpans synder.

Andra gissningar förankrades i det faktum att Holmes kunde ha undanröjts av konkurrenter i kokainbranschen. Det var en bransch som var lika farlig som den var lukrativ, och ett tillfälle att minska konkurrensen skulle säkert ha välkomnats av mer än en smugglare.

Ett beställningsjobb
Kriminalhistorikern Alex Castles har framfört en tredje möjlighet. Hans förslag går ut på att mordet på Holmes var ett beställningsjobb – beordrat och betalat av Reginald Holmes själv! Han hade redan gjort ett självmordsförsök, och när han nu lyckades så besparade han sin familj skammen av att få familjefaderns byk offentligt tvättad. Men inte bara det – Holmes hade tecknat en präktig livförsäkring som nu kunde håvas in av hans efterlevande, något som skulle ha omöjliggjorts av ett uppenbart självmord. Så länge Holmes frånfälle betraktades som ett mord, däremot, så kunde försäkringsbolaget inget göra.

Och hur gick det för tigerhajen? Eftersom den hade kräkts upp en av Jim Smiths armar så fanns det förstås misstankar om att även resten av boxaren fanns i hajbuken. Alltså sprättades buken upp och hajen togs av daga, men som tidigare nämnts var armen allt hajen fått i sig av Smith. När, hur och var är dock höljt i dunkel, precis som stora delar av fallet.

Publicerat